Baron Münchhausens märkvärdiga resor och äfventyr till lands och vatten / 83 (1875) Translator: Victor Emanuel Öman With: Gustave Doré Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette Kapitlet. Första äfventyret till sjös

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

än i dag en rysning öfver mig, när jag tänker på det — fick jag på
några stegs afstånd se en ofantligt stor krokodil, som redan spärrat upp
käftarne för att sluka mig!

Det var en skön situation, mine herrar: bakom mig lejonet, framför mig
krokodilen, till venster vattnet och till höger en gapande afgrund,
hvilken, efter hvad jag sedan fick veta, vimlade af stora giftiga ormar.

Öfverväldigad af fasa och förskräckelse — sjelfve Herkules skulle här
ha stått handfallen — sjönk jag till marken, i ångestfull väntan på
det ögonblick, då jag skulle bli ett byte för lejonets tänder
eller krokodilens käftar. Några ögonblick förgingo; då fick jag
plötsligt höra ett starkt, besynnerligt ljud, men kände sjelf
ingen smärta. Varsamt lyfte jag mitt hufvud upp och fick då till
min outsägliga glädje se att lejonet i häftigheten rusat
fram öfver mig och midt i gapet på krokodilen. Det hade ränt
in hela sitt hufvud i odjurets svalg och stretade nu förgäfves
att komma lös. Jag steg genast upp, drog min stora jagtknif och högg
hufvudet af lejonet, hvars bål i dödsryckningarna vred sig för mina fötter.
När det var gjordt, stötte jag med bösskolfven ned hufvudet i
krokodilens hals, så att han qväfdes och gaf upp andan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>