Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde Kapitlet. Fjerde äfventyret till sjös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var en lycka för mig att jag icke, som jag tänkt, kastade ned
fåret; ty redan på tredje dagen tvang mig hungern att slagta kräket.
Jag var då redan högt upp öfver månen och kom snart solen så nära,
att jag svedde ögonbrynen. När jag derför tagit lifvet af fåret, behöfde
jag blott lägga det på den sidan, der solen gassade som värst, för att
inom tre qvarts timme ha det fullkomligt stekt; och deraf har jag nu
lefvat under hela min luftresa.
Skälet, hvarför jag icke kunnat stiga ned, var det att snöret gick
af, som stod i förening med den ventil, genom hvilken gasen skulle
släppas ut. Hade ni derför icke kommit att skjuta på ballongen, så
hade väl jag liksom Mohammed fått sväfva mellan himmel och jord till
yttersta dagen."
Bärstolen skänkte han åt min styrman och kastade återstoden af
fårskrocken i hafvet. Sjelfva ballongen var så illa tilltygad af mina kulor,
att han i fallet gick i tusen trasor.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
