Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon har svarat ja, jag vet det.
ROMILOV.
Ni: Hur vet ni det?
NATALIJA.
Henne, som ni inte känner, men som offrat så
mycket för er — efter hvad ni sade i går — henne skickar
ni fram. Men mig, som är er dotter, och som derför
främst borde dela era planer, mig vill ni undandraga all
fara. Är det ädelt? Är det för Rysslands skuld?
ROMILOV.
Natalija . ..
NATALIJA, af bryter.
Ja, ja, Petruschka lyder er. Jag vet det, jag har
talat med henne. Hon tror på er, och att det blott är
fosterlandets räddning, som er befallning afser. Svik henne
inte, ty ni är den enda, hon nu har att förtrösta på.
Dem hon älskat högst på jorden, kunna inte ingifva henne
någon styrka. Hon vågar inte ens se dem mera, ty hon
skulle kanske då förleda dem till brott. .. hon skulle
kanske svika sina löften och draga många med sig ned i ett
ohjelpligt elände . .. Det fins ögonblick, när hon fruktar
sin egen svaghet. Men nu vill hon genom ett stort verk
rädda alla och sin egen öfvertygelse — hon vill dö. Hon
har sagt mig det. . . Farväl nu. Ingen skall få veta, att
jag är er dotter, men jag reser inte. (Går uppåt.) Men
fullfölj era planer — Petruschka lyder er.
ROMILOV, som med allt större sinnesrörelse hört hennes ord,
ropar plötsligt:
Stanna!
NATALIJA, stannar, men vänder sig icke.
Hvad vill ni?
ROMILOV, g riper hennes arm, ser skarpt på henne och utbrister häftigt:
Guds heliga blod — du är Petruschka!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
