Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnesota mest passande for skandinaverna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maren är lika stark som i södra Frankrike ock Italien,
är dock vintern lika sträug, som i mellersta delen af
Sverige. Sommaren är således tillräckligt varm för mals och
andra sädesslag; vintern» ehuru kall, är dock behagligare
än i de närgränsande staterna nnder en sydligare
breddgrad, dels derigenom att ett ständigt snölager betäcker
marken, dels genom den för Minnesota
egendomliga,-torra, rena och klara luften. För dessa lyckliga förhållanden
har Miunesota att tacka sin höga belägenhet och sin
tillgång på skog och rinnande vatten. För att gifva läsaren
en mera bestämd föreställning, vill jag bär bifoga några
statistiska uppgifter från Minnesotas universitet, enligt
hvilka nnder fem år, från 1864 till 1869
medeltemperaturen under vintern var 13 grader öfver nollpunkten,*)
varierade mellan 16 grader öfver och 33 grader under
densamma. Endast en gång under denna tid visade
termometern 40 grader under nollpunkten, men så stark köld
räcker vanligen endast en dag. Medeltemperaturen för
sommaren var under samma tidslängd 69 grader,
varierande mellan 60 och 100.
Årstiderna infinna sig ganska regelmässigt. I slutet
af Mars visa sig förebud till våren, i det termometern
stiger till 30 grader och ett lätt regn fåller; snö och is
försvinna, och jorden beredes så småningom för plogen. I
April stiger värmen till 46 grader, ymnigare regn faller
och vextligheten begynner. Med vårens framskridande
infinna sig sydliga vindar med lätta regnbyar, som till en
del underhållas genom den fuktighet, som uppstiger från
statens sjöar och floder, och så bildas öfvergången till den
herrliga sommaren med sina varma dagar, men kyliga och
uppfriskande nätter, likväl utan den för vextlifvet så
skadliga nattfrosten. Senare på året, efter hösten, hafva viden
s. k. "indiansommaren’1, som med sitt beständiga solsken
och sin milda luft på ett egendomligt sätt afsticker mot
de bladlösa träden och den för öfrigt bortvissnade
vegetationen. Denna eftersommar räcker till slutet af
November och öfvergår så småningom till en torr och klar
vinter; den första snön blir sällan qvarliggande, utan först
vid slutet af December börjar slädföret och från den
tiden är marken ända till vårens inbrott betäckt med ett
*) Detla g radanlal, liksom alla följande, är beräknat efter
Fahrenheits termometer, och ioke efter celcius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
