Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har befallning att ledsaga monsieur till hans
kvarter."
Wiwalt teg en stund och försökte samla sina
tankar, medan han steg upp och rätade på sig.
Hans lemmar voro möra, hans hufvud brände, och
han måste stödja sig mot väggen, när han skulle
gå och dricka en klunk vatten ur en kruka, som
stod på hyllan vid gluggen.
Genom denna såg han sina hästar stå bundna
vid en bom, som var slagen tvärs öfver vägen ned
till färjestaden. Clement hade rifvit gräs åt dem
och stod och jollrade med rappen, medan han
knöt flätorna i hans man. Men vid närmare
betraktande märkte han, att handhästens packning
blifvit upprifven, och det föll honom in, att han
kanske själf blifvit bestulen. Han stack handen i
bröstfickan — hans börs var borta. Och vid den
blick, som han därvid kastade på italienaren, såg
han, att denne blef förlägen.
"Potz Sacrament..."
Blodet steg honom åt hufvudet, och han hade
svårt att behärska sig. Men han var tillräckligt
snabbtänkt för att inse, att stölden vore ett vapen
mot hans väktare, hvilket han gjorde klokt uti att
sticka i skidan till lämpligare tillfälle.
Förbittringen återgaf honom emellertid något
af hans kroppskrafter. Han tömde vattenkrukan,
tog upp sin kappa från halmbädden och kastade
den öfver sina axlar, satte hatten på hufvudet midt
för italienarens näsa och mätte honom från hufvud
till fot, medan han ropade;
"Avanti, Signor!"
Därmed sparkade han upp dörren och gick ut.
När Clement fick se sin husbonde, skyndade
han haltande emot honom, grep hans händer,
kysste dem och sökte efter ord att lägga sin glädje
å daga:
En lyckoriddare. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
