Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och afunden grep honom — han kände sig för
stolt att bedja kamraten räcka honom handen och
vanmäktig att draga ned honom igen.
"Potz Sacrament, du dricker hvarken tobak
eller öl!" utbrast Wiwalt och lyfte sitt krus.
Anders grep äfven sitt och pröfvade att slå
bort försagdheten med våld.
"Korl-morl-puff, in ein Schluck!" ropade han.
"One Tuck, ohne Schmuck!" svarade Wiwalt
skrattande och drack honom till.
"Ja, du har förvisso lagt ett långt vägstycke
till rygga", sade Anders i osäkert gäckande ton,
"och slutar lell såsom assessor eller general,
medan en ann stackare själar såsom driftdjäkne
vid vägkanten ..."
"Åhå, har du mistat ditt courage, kumpan!“
afbröt honom Wiwalt och smällde igen locket på
sitt krus. "En ung häst kan väl rasa och slå
många skacklar sönder, men blir dock tandem god
och många pengar värd!"
"Så är det", svarade Anders. "Den runda
lyckan hvälfver upp och ned!"
Och trygg i denna förtröstan skakade han
beklämningen af sig, knackade ur sin pipa och
stoppade den på nytt.
"Och du själf?" frågade Wiwalt.
“Jag...?"
"Har du varit hemma?"
"En gång... Mins du Erik Persson?"
"Från Upsala?"
"Ja — han som slapp till Communitetets
disk samma dag som du?"
"Visserligen minnes jag honom — Ericus
Petri, den svärmaren med den eviga fredens palm
i ena näfven och rättvisans våg i den andra, som
citerade Plenningius, när han var drucken, men
glömde sin Donatus, när han var nykter!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
