Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med detta besked fick Wiwalt gå.
Bevis — hvar skulle han skaffa bevis till
följande dag?... Han hade åter spelat gäck och
själfmant gått i snaran, gifvit Falkenberg vapen i
hand att omintetgöra Fahrensbachs planer, hvaraf
hans egen framtid berodde, och låtit sig afvisas
utan att ens begära en förmån ... Han skulle skaffa
bevis och sändas till kungen — han skulle aldrig
komma vare sig till kungen eller rådet!
Han gick hemåt. Han försökte uppfinna någon
utväg eller förevändning att draga sig ur spelet
och komma bort, men han kunde ej samla sina
tankar. Därtill var han fastande och det var sent
på dagen — ett mål mat skulle kanske återgifva
honom jämvikten ...
Han styrde därför kosan till värdshuset, som
Clement föregående afton utpekat, midt emot
härberget, och steg in i salen.
Den första han där fick se var Anders.
“Tillbaka — allaredo?"
Anders nickade buttert, men svarade
ingenting. Han hade nyss slutat sin måltid, satt och
petade sig i tänderna och tycktes vara vid dåligt
lynne.
“Bekom du passet?"
“Passet...?" frågade Anders tankspridd.
"Passet... Ja... Nej, jag fick intet."
"Har du varit i gräl?"
Anders tömde sin sista. klunk öl och sköt
muggen ifrån sig.
"Obristen har kört mig ur tjänsten."
"Potzwetter..."
"När jag för en timme sedan kom åter, var
han lika såsom från förnuftet. Han har ett schatull,
detsamma hvari Herr Knuts papper fördes till
Påland, och som jag hade med mig tillbaka. Nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
