- Project Runeberg -  En lyckoriddare. Berättelse från 1600-talet /
131

(1907) [MARC] Author: Harald Molander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och Limmared — bekommer I dem ensam eller
till delnings med bröderna ?a

Wiwalt spratt upp, liksom väckt ur sömnen,
men behärskade sig och skrattade förvånad.

“Hvarför frågar I om det?"

"Åh — för intet... svarade herr Niels, steg
upp och skakade bort sina funderingar. "Hur var
det I kommenderade Krämare-Compagniet till
attack? Vi ska se, om inte gumman har en pipa
bacheracher i källaren — hvad säger I därtill ?u

“Setz an, in floribus!"

“Så var det:a

Därmed kom vin på bordet. Pipor, tobak
och kort saknades ej heller. Och när fru Lena
efter en stund åter kom ut i salen, fann hon sig
utan försummelse af värdskapets plikter snart
kunna lämna sina gäster åt sig själfva och gå
tidigt till sängs, såsom hon brukade.

Men när hon strax efter aftonvarden önskade
dem godnatt, ville Wiwalt på samma gång säga
henne farväl, i det han upprepade sin redan förut
yttrade afsikt att i otta följande morgon resa
vidare. Fru Lena gjorde lifliga invändningar,
syntes till och med roa sig öfver hans brådska
och understöddes af herr Niels, som lofvat ledsaga
honom, men nu sade sig vara benägen att dröja än en
dag på Öretorp. Wiwalt stod emellertid fast vid
sitt beslut och var i själfva verket ej angelägen
om sällskap. Han hade mer än en gång under
dagens lopp känt marken osäker under sina fötter
och klarare än någonsin insett faran af en
upptäckt; en slump, ett förhastadt ord kunde leda
därtill och hans onda samvete kom honom att i
andanom se sig ej allena vanärad utan måhända
häktad och dömd för sitt bedrägeri. Han stod
därföre ej att öfvertala, och fru Lena hade
slutligen intet annat val än att säga honom farväl,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mhlyckorid/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free