Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utväg att bli af med prästen och få komma till
sängs än att slå bort sin oro och göra ända på
consiliet.
“Hå, fuller ser han spöken, Domine!Ä sade
han och försökte skratta, men gäspade i stället.
"Och skulle så ske, lär er det ligga svenske
Kungen om hjärtat att skydda, hvad som en gång
skall tillfalla hans egen troman i arf och eget."
"Det låter, som hade Ers Välborenhet redan
tagit mågen i huset!"
"Jag har så ock — ty så är mitt föresatta
propositum, det inte Gud Allsmäktig afvända kan!“
“Än mindre då Ers Nåds fattige sockenpräst!"
sade herr Peder kärft.
“Är det allt råd han har att ge?“
Herr Peder steg upp.
"I slår mina förmaningar i vädret, Herre, och
stånde ert eget ansvar!"
"Wulff Grijp gör det!“
aSå hade fanen och inte jag något här att
skaffa i detta vädret!" gnällde prästen med kväfd
ilska. "Och fuller är jag hälst sedd på ryggen
igen. Men det lyster mig se, om I lika lättvindigt
blir fru Carin kvitt..."
“Öhö — Fru Carin?"
“Godnatt, Ers Välborenhet!"
"Godnatt", snäste herr Wulff och krängde af
sig värjgehänget.
Och därmed skildes de.
Men när herr Wulff vaknade följande
morgon, tedde sig hans utsikter vid dagsljus vida
mindre klara än de förefallit om natten. Herr
Peders förmaningar och varningar tyngde hans
sinne, och än större vardt hans oro vid
underrättelsen om, att fru Carin helt oförmodadt hade
lämnat Björkeberga samtidigt med kyrkherrn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
