Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Clement efterkom med nöje befallningen och
verkställde den eftertryckligt, medan Wiwalt knöt
om remmen på sadelsäcken och sökte ett nytt
gömställe för den i kistan vid fönstret.
När Clement kom tillbaka in, fann han
husbonden gående fram och åter på golfvet, uppbragt,
fåordig och kort om hufvudet.
"Ville den skråpuken i sadelsäcken?"
"Stäng dörren!"
Clement lydde, och Wiwalt gick ännu ett
par slag. Därpå stannade han vid fönstret,
öppnade det och såg ut.
"Blir det månsken till natten?" frågade han.
"Det liknar sig därtill", svarade Clement.
"Det är klart, och tunglet begynner gå i fylle."
"Hur lång är vägen till prästen?"
"Till Wisseltofta — vid pass halfva milen.
Men jag hörde af hingstridarn, att vattnet står
högt öfver vadet i Helge å.“
Wiwalt stängde fönstret och vände sig till
honom.
"Förskaffa dig nyckel till porten", sade han,
“lilla porten åt kryddgården, bakom boden. Du
tar dig fuller fram den vägen, ty ledet åt
bönsängarna kan en klifva öfver och kommer sedan
ut åt ängen. När natten har brutit in och det är
tyst i gården, drar du hädan med hästarne, norrut,
och binder Mickel vid vadet, men rider själf vidare
till prästen och håller honom vaken. Skjut nyckeln
tillbaka in under porten — jag tar sadelsäcken på
ryggen och kommer efter arla i gryningen."
“Men Herre, därest ..."
“Intet vidare!" afbröt Wiwalt honom och
stängde fönstret. “Jag har att tala med prästen,
och sedan draga vi med Guds hjälp öfver gränsen !u
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
