Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Och jag vet fuller, hvad min Spiritus familiaris
mig utlofvat!"
Herr Wulff satte glaset ifrån sig.
“Spiritus familiaris . . .?“
"Som säger mig allt, hvad skedt är och hvad
komma skall, lika så visst som Sibyllae spådom!"
svarade Wiwalt. “Som yppar mig andras tankar
och dirigerar min handel, som slår mina ovänner
och binder mina vänner — som har förvärfvat
mig Ers Välborenhets gunst och utlofvat mig Nådig
Jungfruns."
"Talar I om en djäfvul?" hviskade herr Wulff
häpen.
“Han var i natt mig när och sjöng i mitt
öra: Innan solen i morgon går ner, skall du fånga
en räf eller fler!"
"Talar I om en dj . . .?" upprepade herr
Wulff.
Wiwalt nickade.
"Hvar hyser I honom?"
"På min kammare ..."
Herr Wulff pekade uppåt taket och rörde
läpparne till en fråga, men fick ej fram ett ljud.
Wiwalt nickade ånyo, höjde sin pokal och
såg herr Wulff rakt i ögonen genom flammorna,
som slogo upp ur silfverskålen emellan dem. Han
ville öfverrumpla honom, liksom han öfverrumplat
hans handtlangare.
"På min kammare — i sadelsäcken!"
upprepade han.
Men herr Wulff förändrade ej en min, mötte
hans blickar, stirrande, skräckslagen, och vågade
ej lyfta sitt glas.
Då brast Wiwalt i skratt.
“Hals auf, Ers Välborenhet!" ropade han.
“Öhö . . .?“
ul lolla-rundå-dadinella!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
