- Project Runeberg -  En lyckoriddare. Berättelse från 1600-talet /
201

(1907) [MARC] Author: Harald Molander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Det är nu, som Monsieur simulerar, och jag
vet inte orsaken... Hvi skulle jag ljuga?w

Deras blickar möttes. Vreden i hennes ögon
hade lämnat plats för häpnad och ängslan. Hon
förstod honom ej, hon blef rädd, och hon
ryggade åter tillbaka, när han närmade sig.

“I ljuger inte, säger I och den affectionen,
som i fyllest låtit mig förmärka, gäller inte namn
och gods, utan min person allenast?44 sade han
med dämpad stämma och växande häftighet.
“Välan — så vänd då om och följ mig, skön
Jungfru, och resten vare Gudi befaldt! Där,
söderut, går vägen till världen, dit er åtrå stod,
där dygden får sin lön och tapperheten sitt lof,
där adelsmän försvara den rena tron, och den
ofrälse vinner rättvis reputatz . .. Lät det inte
så i går?... Så följ mig, och där I sådant finner,
skall jag finna detsamma, där I blir bedragen,
skall jag blifva det ock, och där I skiftar det goda
med mig, skall jag med er draga tungan. Det
är lyckan vi ska jaga, Ers Kärlighet, det
vildsvinet, som skymtar i alla backar och kostar den
eviga saligheten — men med er i följe skall
hågen ej tryta att sälja min själ för ett lod, och om
så tarfvas ej heller tålamodet att sitta i trädet och
plocka ned ollonen! Vill I svärma och kälas i
fröken Armidas lustgård, så skall jag sjunga
kärleksvisor för er och ingen äresucht locka mig
dädan — men ingen död i örlig och fältschlacht
heller vara mig för grym, där jag vet att min
rosenblom sitter på trosskärran och gråter.. :
Men ett, allenast ett — inte se hit tillbaka! Inte
se tillbaka som Lots hustru gjorde i Sodom!"

Medan han talade, hade rodnaden flytt från
hennes kinder, och när han slutade stego tårarna
långsamt upp i hennes ögon. Hon såg först tyst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mhlyckorid/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free