Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Herr Wulff har törhändasagt nej till comitatet."
“Men han har vändt om på vägen menar du?"
"Ja, menar jag så, och det som snarast, efter
det lell ändock var han, som Lisebet såg ränna
här förbi opp åt gränsen..
“Och kommer nu tillbakars att hämta henne?...
Hvad hade han där att göra i förväg?"
Mor Kerstin snoppade ett af ljusen och slängde
skarnet utåt golfvet.
“Spörj honom!" svarade hon med ett torrt
skratt.
“He..."
“Eller spörj Herr Mårten i Hallaryd, om
ärendet gällde honom!"
Herr Peder mötte hennes blick och stirrade
förskräckt på henne.
“Gud hjälpe oss, mor!" utbrast han och steg
upp. "Jag må tala vid Måns och ..."
“Lita ej på hennes folk! Tag lyktan och
gack själf ut i stallet att se, om hennes hvita häst
står kvar."
Herr Peder fick lyktan tänd och skyndade
ut. Men när han slog upp porten, stannade han
med ett utrop af öfverraskning.
Friherrn stod framför honom på trappan.
"Servus, Domine!"
"Stig in, Ers Hög välborenhet! Gud signe er
ingång!" hälsade herr Peder.
“Han undrar fuller, att jag kommer denna
tiden på dagen, men jag har en ynnest att begära
af honom. “
“ Jaer står med hela mitt hus Ers Nåd till
tjänst!"
"Såsom han törhända förnummit, drager jag
åt Sverge att bjuda bröderna mina till bröllopet",
fortsatte Wiwalt. “Men till den ändan tarfvar jag
en sedel med, som Wulff Grijp förgat att gifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
