- Project Runeberg -  En lyckoriddare. Berättelse från 1600-talet /
284

(1907) [MARC] Author: Harald Molander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

satan lät inte muta sig — törhända han läte draga
sig vid näsan!

"Ocket schatull?" upprepade Anders.

"Det du vardt skylld att ha stulit nyckeln till."

"Jag har ingen nyckel..."

"Du var en dumrian, som inte rappade hela
schatullet!"

"Hvi så?"

"Det där med gult läder..."

"Ja — hvi så?"

"Och Knut Posses schiffer."

"Ja, ja — hvi så, spör jag?"

"För det var pengar värdt."

"Mycket...?"

"Tre hundrade ungerska gyllen!“

"Tre hundr ... Bjöd Obristen ... He .. . är
det du, som bjuder?"

“Jag — inte en styfver!"

"Ho då?"

Wiwalt satt med armbågarne stödda mot sina
knän och spelade betänksam. Anders stod framför
honom, skälfvande i alla lemmar, röd i ansiktet
och med brinnande ögon. Deras blickar möttes.

"Tiger du så?" frågade Wiwalt.

"Så sannt mig Gud hjälpe till lif och själ.. .
Hvem?"

“Hofmarskalken..."

"Falkenberg? . .. Hvar är han?"

"Drar du så hädan?"

"Så sannt mig Gud hjälpe — i denna natt!"

"Han är i Amsterdam ... Men märk — han
tar det endast oöppnadt."

"Ingen rår öppna det utan att slå det i stycken",
svarade Anders.

Wiwalt steg upp för att gå. Han hade vunnit
spelet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mhlyckorid/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free