- Project Runeberg -  En lyckoriddare. Berättelse från 1600-talet /
285

(1907) [MARC] Author: Harald Molander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"Går du?“ frågade Anders. “Fly mig först
hvad, du böd?"

“Är du viller? Jag har redan g?rvit dig
trehundrade gyllen, menar jag ... Sök Fahrensbach,
rappa schatullet och drag åt Holland!“

Men Anders ställde sig i vägen för honom.
“Pengar, Lars!" tiggde han ängsligt hviskande.
“Jag har intet att taga mig fram. Pengar, Lars

— så tiger jag och drager ur landet i denna natt!“
“Packa dig fanen i våld, din skälm!“ röt
Wiwalt och vräkte honom åt sidan. “Du har
allaredo schatullet! Du stal det i Magdeburg! Jag
sätter dig fast för tjuf, där du går mig i vägen!"

Men Anders blef utom sig, höll honom kvar
på tröskeln och skrek i den öppna dörren:

“För den död Gud tålde, gif mig pengar att
komma till Holland, eller löper jag in i stugan
och ropar, hvem du är, Lars Svensson!"

Då stannade Wiwalt, stängde dörren och
drog fram sin pung, och Anders plockade af honom
hans holländska dukater den ena efter den andra
ända till den sista.

Därpå sade de båda vännerna hvarandra farväl.
Det hade redan börjat skymma, när Wiwalt
gömde sig med Anders i stallkammaren, och när
han åter kom ut därifrån var det mörkt. Men
stugan var upplyst, och med ljusskenet strömmade
det orediga sorlet af trummor, säckpipor och dans
ut till de objudna gästerna på gården, som
alltjämt stodo sammanpackade utanför fönstren och
deltogo i glammet. Han stannade och visste ej
hvart han skulle ta vägen. Ruset var borta,
inbill-ningskraften slappad, och det vämjde honom att
återvända till bröllopsgillet.

Då mötte han Malene, som kom ut på trappan
och såg sig omkring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mhlyckorid/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free