- Project Runeberg -  En lyckoriddare. Berättelse från 1600-talet /
321

(1907) [MARC] Author: Harald Molander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om hennes lif, hvaremot hon invände mindre än
intet.

Vid Norreport blefvo de en stund uppehållna
af en skara ryttare, som drog in i staden. Det
var ett par hundra man, små undersätsiga karlar
med mörkhyade, knotiga ansikten och långt,
stri-pigt hår, lingult eller korpsvart. Somliga voro
barhufvade, andra hade trots värmen tjocka
päls-lufvor, några buro ogarfvade oxhudskyller, men
de fleste tröjor af svart och hvitt fårskinn, och
alla grofva vadmalshosor lindade med remmar
samt snipiga läderpjäxor på fotterna. Vid sidan
hade de korta sadelrör, och kyrasserna
hopbundna med stormhattarne hängde och slamrade
öfver manken på hästarne. Dessa voro lika
småväxta som ryttarne, magra och långraggiga samt
illa munderade med sadlar af trä, stigbyglar af
vidjor, och i stället för tyglar knutiga hamprep
med munstycken af bockhorn. Både folk och
hästar voro dammiga, smutsiga och svettiga, och
hela skaran företedde en underlig, vild syn, som
ej minskades genom dess hållning. Ryttarne
sutto raka och dödstysta i sadeln, med hårda,
lugna ansikten och trolsk stirrande blick i sina
orörliga ögon, medan de små muntra hästarne
vrenskades och svängde sina långa svansar,
klippte med öronen och tuggade fradga på sina
bockhorn.

“Was Volks? Was Regiments?" ropade
Wiwalt åt en af dem, som red honom närmast
förbi.

Ryttaren kastade efr knapp blick på honom
och därefter på kamraterna i ledet, utan att röra
hufvudet och utan att svara. Men en gulhårig
pojke, som red ett par led bakom och hörde
frågan, vände sig och drog munnen ända upp till
öronen i ett bredt grin:

En Lyckoriddare. 21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mhlyckorid/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free