- Project Runeberg -  En lyckoriddare. Berättelse från 1600-talet /
324

(1907) [MARC] Author: Harald Molander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"Räkenskap . ..?" afbröt Anders, som visat allt
större oro och häpnad. "Löp åt fanders — hon
sköt ju hästen!"

"Hvem sköt. ..?"

Då började Anders berätta, och hans
vittnesbörd bekräftade Wivvalts aningar. Det var
Gyllenstjerna, hans förre husbonde, och en
italiensk kapten, som köpt hästarne, och det var
Gertrud, som skjutit Marcolfus. Hon hade ej
förklarat orsaken därtill, allenast påstått hästen vara
hennes och befallt Anders att återbetala
köpeskillingen. Därpå hade han följt henne ned till
stranden, men fartyget var då redan till sjös och
Wiwalt borta. Hon hade tagit så illa vid sig
däröfver, att hon ropat högt af sorg och velat
kasta sig i sjön samt slutligen fallit i vanmakt.
Då hade Anders fört henne tillbaka till härberget
och ej vetat bättre råd än att vända sig till de båda
främmande herrarne om hjälp. Gyllenstjerna hade
strax kommit tillstädes, och hon hade haft ett
långt samtal med honom under natten. Följande
dag hade friherren fått folk och hästar från Sverge,
och hade då skaffat henne damkläder och
kam-marpiga, låtit ställa i ordning en stor kaross, som
han medfört från Frankrike, samt med hela sitt
följe ledsagat henne till hennes mosters gård inne
i landet. Ty hon hade ej velat draga hem till
sitt. Men hos mostern hade hon råkat sina för*’
äldrar och andra fränder, som redan upptäckt be*
drägeriet och gjort mycket oväsen.

“En kan tänka, de gjorde ögon!“ fnissade
Anders med ett försök till förtroligt skämt. "Fuller
har en hört dem, som rymt med herrn och
kommit med lakejen tillbakars — men nu var det
lell tvärtom!41

Wiwalt hade under tystnad åhört berättelsen
om Gertruds öde, dels af nyfikenhet, dels för att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mhlyckorid/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free