- Project Runeberg -  En lyckoriddare. Berättelse från 1600-talet /
397

(1907) [MARC] Author: Harald Molander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som släpats dit ut, och omkring lägereldarne, där
oxar och får stektes hela på spett. I kvällens
mörker och i brandröken, fylld af hvirflande gnistor,
liknade detta djäfvulens eget bröllop, liknade
helvetet själft, hvars flammande lågor rasslade fram
öfver stadens tak, stego högt mot himmelen och
slogo ut genom gluggarne i Sanct Mariae torn,
där den gamla klockan, som i hundrade år ringt
samman till böner och strider, den största i hela
Pommarland, smälte i ett blåskimrande regn af
drypande eld. Men därinunder, i gårdar och
gränder, mellan remnande väggar och brinnande
bjälkar, irrade ännu flyktingar fram och tillbaka —
jagade ur sina gömslen af elden, nakna och
skälf-vande af köld, med uppsvällda lemmar och blödande
hufvud, halfkväfda af röken, förgiftade af
pestluften, och vettskrämda af hundar och svin, som
redan togo arf efter knekthoparne och sletos om
liken på gatan.

Men högljudda rop kallade Wiwalt tillbaka
ur tornet.

När han kom ned i vapenhuset hejdades han
och stannade häpen. Caspar Sedekun stod framför
honom. Caspar, som suttit tyst, hopkrupen i ett
hörn med Lischens hufvud i sitt sköte — nu stod
han upprätt i dörren till skeppet, med ögonen
fulla af tårar, men händerna knutna, lyfta till hot.

“Hvad sade jag?" ropade han emot Wiwalt.
"Hvad sade jag — att de svenske äro hitkomna
till vårt fördärf och undergång! . . . Hvi kom I
hit?... Hvi lyddes I till en gubbes oförnuftiga
jämmer? ... Hvad vill I här? ... Ge de
hungrande bröd, de törstande drick, och de elända
och förtryckta sin Gud tillbaka? . .. Nej,
fåfäng-lighet är det och djäfvulens apspel!...
Äfven-tyrare, det är I som hungra efter makt och ära,
det är I som törsta efter lycka och guld! För-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mhlyckorid/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free