Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Jag har varit som en sjöfarande", slutade
han, “men compassen var förryckt och nordstjärnan
in gömd i molnen, masterna äro bräckta och dukarne
rifna af storm vädret . .
Gertrud hade alltjämt med samma spänning
lyssnat, men hennes ögon hade så småningom
återfått sitt spörjande, ängsligt forskande uttryck,
hennes smekningar hade tröttnat, hennes kyssar
kallnat.
Och när han slutat, utbrast hon plötsligt:
“Du ljuger!“
Wiwalt såg häpen på henne.
“Du ljuger!“ upprepade hon. “Där du i ditt
hjärta menade som du säger — du vore inte värd
priset, som de satt på ditt hufvud, men det vore
bätter, att du vore död!“
“Gertrud . . . syster . . .?“
“Eller gör du gabb af mig, förmenandes mig
vara lika dull och stollig, som den gången,
när . .
Han sprang upp och ville äfbryta henne, men
hon lät honom icke tala.
“Erinrar du den kvällen, när jag tiggde om
uppskof till förkofran, på det jag måtte med min
persons förtjänst kunna reparera, hvad som brast
mig i naissancen?“ frågade hon. “Och uppskof
fick jag fuller, när jag minst tänkte. Men tror
du en förkofras hemma i gården, där farkär
domderar, och morkäran gråter, och Kär-Nielsen sitter
tunglynt och ovulen i vrån och tiger, när en
kommer in? Dock — en lär att mycket efter?
tänka och behjärta , . . Och en lär att vänta,
vänta, vänta, så en sist inte vet begå sig af
längtan . . . Ack, därför har jag också dragit till
gränsen, dag efter dag efter dag, att span^ efter
dig, om du snart skalle komma . , ,“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
