Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon teg och tryckte handen mot bröstet
under hjärtat. Men när hon såg, att han ville
tala, afbröt hon ånyo:
“Och du kom, och bjöd dig åt mig sådan du
står och går — efter du väl visste, att du, du, du
allena är mig kärast . . . Och hjärtat i mitt bröst
sprang af glädje, för jag tänkte, att nu begynner
striden för lyckan — när vi båda tillhopa skola
förkofra oss och draga ansvaret för hvad vi
brutit och göra oss värda Guds och människors
tillgift . . . Och då säger du, att den lyckan du
söker heter hvilan!“
“Jag har förhäft mig — och jag har böjt
mig . .
“Du ljuger! Du ljuger!44
“Hvad ljuger jag?“
“Du har inte böjt dig! Du vardt offenderad
att inte strax komma i rop — fastän du allenast
utgjorde din plikt! Du trodde att den unge
Capi-tänen böjde sig — när han allenast lät sitt lif för
äran! Och du billar dig in, att du böjde dig
själf — när du inte lopp ifrån de olyckliga, som
förbannade dig, och hvilkas skuggor du räddes
för, att de skulle förfölja dig!“
“Gertrud . . .“
“Tror du, att du böjer dig, för det du inte
mera vill stjäla från farkär, och morkäran, och
Nielsen, och mig — utan vill ha till skänks?
Böjer du dig, för det du bettlar, när du inte längre
orkar raffa?“
“Gertrud . . . syster . . . syster !u
“ Eller förmenar du dig få pardon, och lycka,
och hvila, för det du ger dig på skogsgång och
lefver eremit, när de, som du syndat emot, lysa
ulfsgäld öfver dig?u
Hon kastade sig framstupa öfver bordet och
gömde jämrande ansiktet i sina händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
