Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II.
“Her manners though somewhat eccentric
and apparently - never really — affected
had a fascination, which it is difficult for
any who did never encounter their effect,
to conceive.“
(William Lamb om sin hustru.)
Lady Caroline spetsade öronen och
lyssnade ett ögonblick med tillbakalutadt hufvud,
innan hon långsamt drog sig ur sin mans armar.
Bredvid honom, som var så ovanligt mörk,
såg hon ännu ljusare ut än annars, spenslig
och smidig, alltför ung egentligen för sina
tjugusju år. Hon var finhyllt och färglös med
röd, halföppen mun öfver små korta tänder och
med stora mörkbruna ögon, som emellanåt
glimtade i gult och emellanåt voro nästan svarta.
Håret var ljust och föll från hvirfveln öfver
hjässan med sitt naturliga fall, kortlockigt och
fjunigt, ned öfver pannan och nacken. Det gick
i guld, när — som nu — solen sken på det.
Det gjorde också de smala bruna ögonbrynen,
tint, tecknade, mycket rörliga. Såsom hon stod
där i sin snäfva kortlifvade grå klänning —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
