- Project Runeberg -  Mannen, Hustrun och Lord Byron /
144

(1912) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Min bästa Caroline, sade han, och
ehuru hon inte ville se upp, tog han inte
ögonen ifrån henne. — Du är sannerligen för
glupsk! Herodias dotter ville bara ha
Johannes Döparens hufvud på ett fat en gång för
alla, men du — du begär hvar dag till
frukost ett stycke af Lord Byrons själ och hjärta.

— Jag väntade, att du skulle sagt
»stackars» Byron.

— Jag sade det inte, som du hör. Och
menar det heller inte.

— Låt oss inte gräla, William, sade
Caroline plötsligt i nästan bedjande ton. Inte så
tidigt på morgonen!... Det är inte likt dig
att ta dig ton, för det mina vänner skrifva
till mig.

— Dina vänner?...

— Min vän, då.

— Din »vän»l... Man skulle inte tro, Caro,
att du någonsin hade lefvat med i denna
världen. Hvem tror på vänskap? Kärlek tror man
på och fiendskap tror man på. Men för resten
finnas inga andra hållbara och respektabla
band än blodsband.

— Och så inbilla folk sig att du inte är
cynisk! Hon knackade hål på sitt ägg och
plockade försiktigt undan skalet. Man skulle
tro, att du vore sjuttio år!

— Jag hörde en gång Lord Byron säga,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:12:13 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mholbyron/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free