Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han hastigt. Han harklade sig och återtog i
en annan ton:
— Innan jag var gift, brukade jag alltid,
när något gick på tok i ett hus, uteslutande
tillskrifva det brist på fasthet och tillräcklig
karaktär hos mannen. Nu... Nu tänker jag
ofta på, hur nedrigt orättvis jag har varit mot
mina bästa vänner.
— Inte alltid, William! Tror du inte, att
du har haft rätt många gånger?
— Gud vet! Hvem kan väl begära af en
stackars karl, att han med klokhet skall sköta
ett fruntimmer — som han oftast till på köpet
är förälskad i? Tänk bara, hur lätt det är för
hvem som helst utanförstående att få
inflytande öfver henne. Säger någon något om
hennes man, hör hon den ringaste anmärkning
om honom — strax förekommer det henne, som
om hennes »ögon öppnas» och som om hon
själf gjort en epokgörande upptäckt.
— Du är orättvis emot mig, William,
hennes röst var mycket låg. N u är du orättvis.
— Jag talar inte om dig, Caro. Det är
något jag ofta har iakttagit.
— Det är d u, som fått »ögonen öppna».
Och är det vårt samlif...? Hon afbröt sig och
såg ned. Han kunde inte se, att hennes ögon
plötsligt fylldes af tårar. Du har blifvit för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
