- Project Runeberg -  Mannen, Hustrun och Lord Byron /
163

(1912) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ropade systern otåligt. Jag begriper
honom inte!

— En enda gång — kan du tänka dig?

— en enda gång har William hedrat mig med
ett slags ultimatum. Och vet du, hvad han
hade att säga? ...

Lady Caroline hade rest sig upp — hennes
dramatiska instinkt tvang henne till det. Hon
stod framför svägerskan med hufvudet
tillbaka-kastadt och så lång som möjligt.

— Han hade bara det att säga,
underrättade han mig, att han, när han gifte sig med
mig, inte hade förpliktat sig till att vara
hvarken moralpredikant eller fångvaktare, och
han afböjde — kan du inte se hans min, Emily?

— han »afböjde bestämdt» att anses för något
af delarna.

— Jag önskar, sade Williams syster
uppriktigt, att han inte vore en sådan Don
Qui-xote! Han, som annars är så förståndig! Hur
kan han (vänta, att man skall respektera sådant!

— Men det väntar han. Förståndigare är
han inte... Nå, så länge han var ond på mig,
gick det ändå an... Ty naturligtvis, fastän
han försökte vara lika flegmatisk och
nonchalant som vanligt, var han ond. Och det
tröstade mig, så länge det varade.

... Men så började han igen raljera med
mig, gjorde narr åt mig, tog mig de haut en bas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:12:13 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mholbyron/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free