- Project Runeberg -  Mannen, Hustrun och Lord Byron /
178

(1912) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man hand. Hennes princip var att den bästa
diplomati alltid är ärlighet och började därför
genast med stor säkerhet tala om det hon
egentligen ville tala med honom om.

— Ni ser er om, Lord Byron, sade hon...
Det kan naturligtvis inte ha undgått er
uppmärksamhet att min svägerska, Lady
Caro-line, inte är här i afton?

— Jag har märkt det, svarade han så
likgiltigt han kunde — litet öfverdrifvet likgiltigt,
ty han ägde i många afseenden inte stort mera
säkerhet än en vanlig ung engelsman och var
ännu inte fullkomligt vuxen Lady Melbournes
dotter. Är Lady Caroline inte frisk?

— Hon har aldrig kunnat uthärda stark
värme, och trängseln på de här offentliga
tillställningarna är ju förfärlig... Hon såg sig
om och teg litet. Därpå sade hon i en lägre,
mera förtrolig ton, systerligt bekymradt:

— Dessutom vet ni ju, att hon aldrig kan
tåla starka sinnesrörelser.

Byron såg hastigt upp med en ofrivillig,
skuldmedveten blick.

— Ja, hviskade Lady Cowper förtroligt,
skyggt — hon såg mycket värdig och sött
ma-troneaktig ut med sin blå dräkt, sina
rosenknoppar och diamanter, då hon nu litet
förvirrad sänkte blicken — Ja, Lord Byron, jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:55:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mholbyron/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free