Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na associerat sig med den från sina gästspel på
stock-holmsoperan berömde barytonisten Bentzon-Gyllich.
Denne sjöng visserligen de förnämsta
barytonpartierna, men när det gällde rena direktionssaker
överröstades han konsekvent av de båda damerna,
vilka höllo ihop som ler och långhalm. En
gentleman har ju också svårt att kämpa mot sköldmör.
Det gick till och med så långt, att då en full korist
uppträdde aggressivt och oförskämt, så blev det ej
direktionens manliga medlem utan »Mattis», som
tog lymmeln i nacken och kastade honom utför
trapporna.
Som jag efter mitt Kristianiaår var i besittning
av en försvarlig portion självkänsla och en samling
högst fördelaktiga recensioner från mitt operajobb,
närde jag ett brinnande hopp om att få fortsätta
min kapellmästareverksamhet i Stockholm.
Ryktesvis hade jag i Kristiania hört, att något
var i görningen här hemma, men verkligheten
överträffade mina djärvaste förväntningar. I
Stockholms teatervärld kokade och puttrade det som i en
häxkittel. Det var dels regissörs-, dels
kapellmästarefrågorna, som satte sinnena i jäsning,
tidnings-och tidskriftsartiklar haglade, och åtskilliga — en
del anonyma — broschyrer skådade dagens ljus.
Westin hade nödgats avgå från operachefskapet,
ehuru Operan —- främst tack vare Willmans energi
— i konstnärligt avseende bjudit på två vällyckade
säsonger. Men affärerna voro på grund av
riksdagens njugghet och de dyrbara uppsättningarna
miserabla.
»Sedan man försökt med en generalpostdirektör,
en hovmarskalk och en landssekter kom man på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
