Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Vi undertecknade förbinda oss härmed på
heder och tro att icke under tiden från närvarande
stund intill den 1 juli 1896, ifall hr Conrad
Nord-qvist i någon egenskap är anställd vid Operan
här-städes, där taga engagemang, vare sig för längre
eller kortare tid; och förklara vi tillika, var och en,
oss pliktige att för överträdelse av denna
förbindelse utgiva ett vite av två tusen kronor som tillfalla
de övriga till lika fördelning; och medgiva vi, att
vitet får av vår avlöning vid Operan uttagas.
Stockholm den 24 augusti 1892.
Skrivelsen undertecknades av sjutton solister, men
i rättvisans intresse må dock antecknas, att flera
av dem först efter energiska påtryckningar och
nödtorftigt maskerade hotelser kunde förmås
underteckna den, därvid antagligen tänkande på biskop
Brask och hans förbehåll: »Härtill är jag nödd och
tvungen.»
Hiknande skrivelser undertecknades även av kör
och premiärdansöser.
Men dessa kategoriers brytande av »heder och
tro» ansågs ej påfordra högre vite än 500 kr.
Det länder hovkapellet till stor heder att det, trots
ivriga uppmaningar, vägrade underteckna en
liknande skrivelse, ty om ock Nordqvist ej var idealet
för en operachef, så var han dock en utmärkt
dirigent, som hittade till rätta i orkesterteknikens
labyrint och som suveränt behärskade de mest skilda
stilarter. Han borde naturligtvis fått behålla sin
plats som kapellmästare vid vår främsta musikaliska
konstanstalt, till vilken han var självskriven. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
