Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ranfts »lyriska
avdelning» hade rekryterats
med några, vad röst och
sångkultur beträffar,
förträffliga förmågor:
Ma-thilda Kevscr, Lilly
Wal-Icni, Ernst Svcdclius och
Oscar Bergström. Det låg
följaktligen inom
möjligheternas gräns att även ge
operor. Man kände sig för
med »Yillars dragoner»,
»Svarta Dominon» och
Hallströms »Hin ondes
snaror». Den sistnämnda
operan var komponerad
med särskild tanke på professorns favoritelev Oscar
Bergström, vilken av sin lärare, förutom förträffliga
sånglektioner, fick mottaga många bevis på stor
välvilja. Så t. ex. fick den unge Oscar i sin mentors
sällskap vistas flera veckor vid det rumäniska hovet
där de båda herrarna voro drottning Elisabets av
Rumänien (»Carmen Sylva») gäster.
Även vid kung Oscars musikaliska soaréer fick
den unge Apollodyrkaren närvara och torde han
höra till de få Thalias tjänare som haft nöjet höra
dåvarande kronprins Gustav sjunga Sindings »Viel
Träume» och duetter med statsrådinnan Anna
Groll, född Looström.
Några utpräglade hovmannaegenskaper lyckades
dock ej vännen Bergström tillägna sig, därtill var
hans läggning, av födsel och ohejdad vana, alltför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
