Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan dess har Bergström sjungit den tusentals
gånger i slott och koja, i Musikakademien och vid
»Värnamo marken», vid utrikesministerns
mottagningar och i Mönsterås, Wimmerby och Burträsk,
vid Stockholms stads fester i nya rådhuset, vid
Barnens dag, på alla Stockholms och Göteborgs
guld-krogar samt i alla rikets stadshotell,
goodtemplar-salonger och folkparker.
Med kännedom om de vokala krafter som stodo
till buds fick Ranft den idén att vilja ge
Charpen-tiers »Louise» på Svenska Teatern. Han hade hört
denna »roman musical» i Paris och gripits av dess
säregna stämning. Han meddelade mig sin plan
men jag slog ifrån mig med båda händerna, ty
visserligen förfogade teatern över lämpliga krafter
till huvudrollerna men det var så mycket annat som
saknades.
Jag fick order att skriva upp vad som behövdes
och vad jag önskade. Jag skrev: 52 mans orkester,
Tor Aulin som konsertmästare, en blåsare (engelskt
horn) från Frankrike, en harpist från Tyskland,
dubbelt så stor kör, en tenor (Olle Lemon från
Operan var ledig) i Juliens parti, alla artisterna från
Ranfts resande operettavdelning till smårollerna,
inköp av en celesta och en basklarinett samt tusen
andra småsaker. Allt beviljades och det återstod för
mig intet annat än att sätta i gång arbetet med
dödsförakt och med hjälp av tre repetitörer.
De flesta utomstående voro pessimistiska och
trodde att direktör, kapellmästare och regissör tagit
sig vatten över huvudet.
Själva voro vi dock säkra på seger och seger
blev det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
