Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höra angare. Om du ro mig kanot, fort fort. mig
giva din gosse två fläta tobak.»
»Om du giva mig tio fläta, mig själv» ,lydde
svaret.
»Mig giva fem fläta», prutade sexliterstewarden.
»Om du inte ticka om fem fläta, din gosse kunna
dra åt helvete.»
Det blev tyst.
»Du ticka om fem fläta?» fortfor Doughtry, vänd
inåt den mörka hyddan.
»Mig ticka om dem», svarade mörkret, och den
kropp som rådde om rösten nalkades genom
mörkret med så besynnerliga ljud att stewarden tände
en sticka för att se.
En surögd gubbe stod framför honom stödd på
en enda krycka. Hans ögon voro halvt betäckta av
en hinna, och vad som ännu ej var betäckt lyste
rödt och ilsket. Hans hår var smutsigt och stod ut
i enstaka toviga grå tofsar. Hans hud var ärrig,
rynkig och fnasslig, och dess färg var rödblå med ett
grått överdrag som kunde ha varit målat, om det
icke tydligen hade varit en del av hans eget jag;
En sönderfrätt spetälsk, tänkte Doughtry, då han
hastigt fixerade hans händer och fötter för att se
efter hur många tå- och fingerleder han saknade.
Men härvidlag var den gamle utan vank, ehuru det
ena benet slutade halvvägs mellan knät och vaden.
»Var finnas det ben?» sade Dag Doughtry och
pekade på det ställe där benet skulle ha funnits
om det icke varit borta.
»Stor haj, det ben i honom», flinade gubben och
visade ett ohyggligt tandlöst gap i stället för mun.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
