Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är inte så lätt för en steward att upprätthålla ett
sexli tersrvkte.
Då Kan gjorde helt om för att skiljas från de
snabbfotade unga männen, vilka sedan de vaknat
till medvetande iakttogo honom med klara,
vaksamma vilddjursögon, följde Kwaque honom så tätt
i hälarna att han trampade på dem och narrade
honom att snubbla. Han lastade därför sitt rov på
Kwaque och lät honom gå före ner till stranden.
Och under hela vägen ner till ångaren flinade Dag
Doughtry och smås krattade vid åsynen av sitt byte
och av Kwaque som raglade oregerligt och
tumlade framåt som en tunna på sina spinkiga ben.
Ombord på ångaren, det råkade vara Cockspur,
övertalade Doughtry kaptenen att föra in Kwaque
i skeppsrulloma som köksbiträde med tio shillings
avlöning i månaden. Han fick också del av
Kwa-ques historia.
Alltsammans hade gällt ett svin. De båda
snabbfotade unga männen voro bröder och bodde i byn
närmast hans egen. och svinet hade varit deras,
berättade Kwaque på ohygglig söderhavsengelska.
Han, "Kwaque, hade aldrig sett svinet. Han hade
aldrig vetat att det fanns tilL, förrän det var dödt.
De båda unga männen hade hållit av svinet. Än
sedan? Det angick ej Kwaque, som lika litet visste
om deras kärlek till svinet som han visste om svinet
självt.
Det första han fick veta om det, påstod han,
var att det pratades i byn om att svinet var dödt
och att någon måste dö för den sakens skull. Det
var alldeles rätt, förklarade han till svar på en
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
