Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Du rädd den hund?» frågade hans herre.
»Sant ord, mig för micke rädd den hund.»
Dag Doughtry var förtjust. Han var också törstig
efter sin utflykt i land och ville ej spinna ut
situationen.
»Hej, vovve», sade han till Michael. »Den man
micke snäll. Du förstå? Han micke snäll.»
Michael viftade på svansen och lade ner öronen
till tecken att han försökte förstå. Då stewarden
klappade negern på axeln, gick Michael fram och
nosade på de båda benen som han hållit fastnag-1
lade vid golvet.
»Gå», befallde Doughtry. »Gå långsamt», varnade
han, men det rådet var onödigt.
Michael reste ragg, men tillät det första
varsamma steget. Vid det andra tittade han upp på
Doughtry för att vara säker.
»Det är bra», lydde det lugnande svaret. »Den
man vara migs man. Han micke snäll.»
Michael smålog med ögonen till tecken att han
förstod och vände sig med spelad likgiltighet åt
sidan för att undersöka en öppen låda på golvet,
som innehöll plattor av sköldpadd, drillsågar och
sandpapper.––––
»Och nu», mumlade Dag Doughtry i viktig ton,
i det han med buteljen i handen lutade sig tillbaka
i sin karmstol, medan Kwaque låg på knä framför
honom för att snöra upp hans skor, »och nu gäller
det att hitta på ett namn åt dig, mr vovve, som
kan vara värdigt din fina ras och min
uppfinningsförmåga.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
