Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Michael — ungefär på samma sätt som han avgudade
allt vad som tillhörde stewarden, skorna som han
blankade åt honom, kläderna som han borstade och
tvättade eller de sex buteljerna öl som han varje
dag satte in i isskåpet åt honom.
Sanningen att säga fanns det inga
husbondegen-skaper hos Kwaque, och Michael var aristokrat av
naturen. Av kärlek kunde Michael tjäna stewarden,
men mot krushuvudet var han på sin kant. Kwaque
var avgjort en slavnatur, men hos Michael fanns
lika litet slavnatur som hos Nordamerikas indianer,
då man gjorde det fåfänga försöket att använda
dem som slavar på Cubas plantager. Allt detta var
ingen personlig brist hos Kwaque eller dygd hos
Michael. Michaels nedärvda karaktär, som
människorna utvecklat under sekler genom sorgfälligt
urval, bestod av häftighet och trohet. Och häftighet
och trohet tillsammans framkalla alltid stolthet. Och
stolthet kan ej existera utan heder, ej heller kan
heder existera utan självbehärskning.
Michaels yppersta bragd under Doughtrys
lärokurs de första dagarna i hytten var att lära sig
räkna till fem. Men därtill behövdes många
timmars arbete, trots hans ovanligt klara intelligens. Ty
först måste han lära sig siffrornas namn, vidare se
med sina ögon och skilja i sin hjärna mellan en
sak och alla andra grupper av saker ända upp till
en grupp av fem, och för det tredje i sitt
medvetande ställa en sak, eller en grupp av saker, i samband
med dess siffernamn, så som steward uttalade det.
Vid undervisningen använde Dag Doughtry
pappersbollar ombundna med segelgarn. Han kastade
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
