Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kapten Duncan medgav sanningsenligt att så var,
ehuru han högst osannfärdigt tog parti för Dag
Doughtry genom att upprepa hans lögnhistoria om
att hunden hade kommit ombord av sig själv. Hur
skulle man kunna återlämna hunden till kapten
Kellar? blev nästa fråga, ty Albatross var destinerad
till Nya Zeeland. Kapten Duncan redde upp den
saken.
»Makambo kommer till Tulagi igen om åtta
veckor», sade han till löjtnanten, »och jag åtar mig
att personligen utlämna hunden till hans ägare.
Under tiden ska vi sköta om honom väl. Vår
steward har så godt som adopterat honom, så att han
är i goda händer.»
»Ingendera av oss tycks få hunden», sade
Doughtry undergivet, då kapten Duncan hade förklarat
situationen.
Men då Doughtry vände ryggen till och gick
vidare framåt däck, rynkade han ögonbrynen på
sitt gamla vanliga hårdnackade sätt, så att
plantageägaren från Shortlands, som observerade det,
undrade vad kaptenen hade givit honom en
upp-sträckning för. — —
Trots sina sex liter om dagen och alla sina
ogenerade tilltag hade Dag Doughtry en viss
rättskaffens-het. Han kunde visserligen stjäla hundar eller kattor
utan samvetskval, men han kunde ej låta bli att
göra skäl för maten, ty så var han nu en gång
konstruerad. Han kunde ej uppbära lön som steward
utan att troget utföra en stewards sysslor. Under
de dagar Makambo låg i Sydney, vid Burns Philp-
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
