Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de han icke tiden. Klockan var tre kvart i tolv d,å
han klättrade upp ur proviantrummet, slog igen
golvluckan och skyndade sig att duka bordet. Han
serverade sällskapet under middagen, fastän han
nätt och jämt kunde låta bli att slå ut den stora
terrinen med ärtpuré över huvudet på Simon
Nishikanta. Vad som faktiskt hejdade honom var tanken
på den handling han redan nere i proviantrummet
beslutat sig för att utföra samma eftermiddag i
lastrummet där vattenfaten förvarades.
Klockan tre, medan Gamle sjöbussen antagligen
dåsade i sin hytt och kapted Doane, Grimshaw och
halva däcksvakten hakade fast sig vid masttopparna
för att söka förmå Lejonhuvudet att resa sig ur det
safirblå havet, gick Dag Doughtry utför stegen
som från den öppna storluckan ledde ner till
lastrummet. Iiär, i långa rader med gångar emellan,
lågo vattenfaten uppstaplade.
Stewarden tog fram ett borrskaft innanför
skjortan och inpassade däri en halvtumslång borr, som
han tog ur byxfickan. Han lade sig ner på knä och
borrade igenom den första tunnans övre botten
tills vattnet sprutade ut och rann ner i kölrummet.
Han arbetade fort, borrade tunna efter tunna
utmed en gång, som ledde ner till den mörkare delen
av lastrummet. Då han kom till slutet av den första
raden, hejdade han sig ett ögonblick för att lyssna
p]å klunkandet av de många halvtumsbreda
rännilar som runno bort. Hans skarpa hörsel uppfångade
samma klunkande ljud från höger, åt det håll där
nästa gång gick fram. Då han lyssnade uppmärk-
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
