Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte vill inkräkta på ert område. Jag skulle inte
börja med det förr än ni är borta, sir, hur präktigt
jobb det än må vara.»
»Först och främst måste ni välja folk som ha
pengar — mycket pengar, så att det inte gör dem
något, hur stora förluster de än lida. Och så ä’ de
lättare att intressera. . .»
»Emedan de ä’ sniknare», inföll stewarden. »Ju
mera pengar de ha, desto mera vill de ha.»
»Alldeles. Och de få åtminstone valuta.
Sådana sjöresor äro utmärkt nyttiga för deras hälsa.
När allt kommer omkring gör jag dem ingen skada,
utan bara godt, och jag stärker deras hälsa.»
»Men de där ärren — klyftan i ert ansikte och
alla fingrarna som fattas på er hand? Ni fick dem
inte under slagsmålet i storbåten, då båtsmannen
karvade i er. Hur tusan har ni fått dem då? —
Vänta ett tag, sir. Låt mig fylla på ert glas först.»
Och med påfyllt glas berättade Charles Stough
Greenleaf historien om sina ärr.
»Först skall ni veta, steward, att jag är . . . ja, en
herreman. Mitt namn förekommer i Förenta
staternas historia, långt före den tiden då de blevo
Förenta stater. Jag satt näst högst i min klass vid en
högskola, vars namn jag inte vill nämna. För resten,
det namn jag går under är inte mitt rätta. Jag har
satt ihop det av andra familjers namn. Jag har
haft otur. Jag gick till sjöss då jag var en ung
man, men jag har aldrig varit med på »Wide
Awake», det fartyget är bara en dikt — och mitt
levebröd på den sista tiden.
»Ni frågar om ärren och de kapade fingrarna?
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
