Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det gick till så här. Det var en morgon i en
Pullmanvagn, just som vi skulle stiga upp; då
hände det. Som vagnen var fullpackad med folk hade
jag måst nöja mig med en överkoj. Det var
ganska nyligen. För några år sedan. Jag var redan en
gammal man. Vi voro på väg upp från Florida.
Det var tågsammanstötning på en hög bro.
Tågsättet klämdes ihop, och några av vagnarna föllo
åt sidan från nittio fots höjd, ner på bottnen av en
uttorkad å. Den var torr, där fanns bara en
vatten-pöl tio fot i diameter och aderton tum djup. För
resten bara torra stenarna, och jag hamnade direkt
i den pölen.
»Så här gick det till. Jag hade just fått på mig
mina skor och byxor och skjortan och ämnade
klättra ner ur kojen. Där satt jag nu på kalnten av
kojen med dinglande ben, då lokomotiven törnade
ihop. Övre och nedre kojerna på motsatta sidan
hade redan bäddats upp av konduktören.
»Där satt jag alltså med dinglande ben och
visste inte alls var vi voro, på en järnvägsbro eller
släta marken, då händelsen inträffade. Jag
slungades naturligtvis ut ur den övre kojen, flög som
en fågel tvärs över gången, dök ut genom
fönsterglaset på motsatta sidan med huvudet före, slog
flera volter under min nittio fots luftfärd än jag
tycker om att tänka på och, underbart nog, befann
jag mig i nästan horisontal ställning då jag damp ner
i den där vattenpölen. Den var bara aderton tum
djup. Men jag prässade undan ailt vattnet pied
min tyngd och fick det sedan över mig som ett
täcke. Jag var den ende i min vagn 6om blev
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
