- Project Runeberg -  Michael, Jerrys bror /
127

(1919) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Jag skulle ha haft hundrafemtiosex dollars då
jag lämnade fattiggården», fortfor den gamle. »Men
jag förlorade två veckor på influensa och en vecka
på en förbannad lungsäcksinflammation, så att då
jag gav mig av från detta de levande dödas
hemvist hade jag bara hundrafemtioen dollars och femtio
cents.»

»Jag förstår, sir», avbröt Doughtry med uppriktig
beundran. »Den lilla sågen hade blivit en kofot
och med den ämnade ni nu bryta er in i livet
igen.»

Charles Stough Greenleafs ärriga ansikte och
vatt-niga ögon strålade då han höjde sitt glas.

»Skål, steward. Ni förstår. Och ni har uttryckt
det bra. Jag var på väg att bryta mig in i livets
hus. Det var en kofot, den där ynkliga lilla
summan som jag samlat genom två års slaveri. Tänk
på det! En summa som jag förr i tiden, innan
silverskeden hade smält, lättsinnigt slängde ut som
insats i kortspel. Men som ni säger, jag kom
tillbaka som en inbrottstjuv för att bryta mig in i livet,
och jag kom till Boston. Ni har ett fint sätt att
tala i bilder, och jag dricker er skål.»

Åter klingade glas och butelj mot varandra, och
bägge männen drucko öga i öga, och bägge kände
att de ögon de sågo in i voro ärliga och förstående.

»Men det var en bräcklig kofot, steward. Jag
vågade inte lägga mig på den med hela min tyngd
för att göra ett riktigt försök. Jag tog ett rum på
ett litet men respektabelt hotell... det var i Boston,
som jag visst sade. Å, vad jag var rädd om min
kofot! Jag åt knappast tillräckligt för att hålla

127

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:55:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/michael/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free