Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^ *
»Nej, håll i mig! Se så’nt öi! Äkta engelskt
öl! Får jag prenumerera på en låda?»
Aldrig har en mera populär skeppsbruten skara
räddats på ett så muntert sätt. Ungtupparna ville
inte höra talas om annat än att det var Noak själv
som kommit ombord med återstoden av de skingrade
stammarna och uppdukade för äldre kvinnliga
passagerare hårresande historier om att en hel tropisk
ö sjunkit i havet genom jordbävning och ett
vulkaniskt utbrott.
»Jag är steward», sade Dag Doughtry till
Mari-posas kapten, »och är glad och tacksam om jag får
koja tillsammans med edra stewarder i deras hytt.
Långa John är matros, och skansen passar bäst
för honom. Kinesen är kock, och negern tillhör
mig. Men mr Greenleaf, sir, är en fin herre, och
den bästa salongskosten och passagerarhytten ä’
inte för goda för honom.»
Och då det blev känt att de voro några av de
överlevande från den tremastade skonaren Mary
Turner, som slagits sönder bit för bit och sänkts
av en val, trodde de äldre damerna lika litet på det
som de trott på historien om den sjunkna ön.
»Kapten Hayward», frågade en av dem ångarens
kapten, »skulle en val kunna sänka Mariposa?»
»Det har hon då aldrig varit ute för», lydde
svaret.
»Det visste jag!» förklarade hon patetiskt. »Det
hör inte till fartygens vanor att gå omkring och låta
sänka sig av valar, inte sant, kapten?»
»Nej, madame, det kan jag försäkra», svarade
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
