Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stod framför honom, sade lian: »Två öl––––––Hörde
du det, Killeny? Två öl.»
Michael vred sig på stolen, lade ivrigt upp en
tass på bordet och slickade entusiastiskt Steward i
ansiktet.
»Nu kommer han ihåg det», sade Doughtry till
kaptenen.
»Inte om vi prata», svarade denne. »Vi ska lura
hunden. Jag skall säga att ni får platsen då jag har
klått upp Hanson. Och ni skall säga att då måste
jag klå upp Hanson nu. Då säger jag att Hanson
måste ge mig någon anledning först. Och se’n ska
vi gräla som galningar och ta munnen full och
skräna och domdera. Är ni med på det?»
Doughtry nickade, och nu började ett högröstat
gräl, som kom Michael att titta allvarsamt än på
den ene än på den andre.
»Nu är ni fast», förklarade kapten Jörgensen, då
han såg uppassaren närma sig med ett enda glas
öl. »Hunden har glömt det, om han någonsin har
kommit ihåg det. Han tror att ni och jag gräla,
E n öl och två öl ä’ utplånade ur hans minne,,
liksom vågorna spola bort det som stått skrivet i
sanden.»
»Jag tänker han glömmer inte sin aritmetik hur
ni än väsnas», sade Doughtry för att hindra sitt mod
att sjunka. »Och jag ämnar inte hjälpa er», tilläde
han hoppfullt. »Pass nu på vad han tar sig till.»
Det höga ölglaset ställdes framför kaptenen, som
hastigt lade handen om det. Och Michael satt där
i stark spänning, medveten om att man väntade
något av honom, ivrig att få tjäna, och han kom
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
