Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
melse detta uttryck. Den var på sin höjd en känsla,
och känslor behöva inga ord för att erfaras eller
förstås.
»Det finns en bank här i närheten, som är öppen
hela natten», fortfor den andre. »Vi kunna gå dit
över, jag skriver ut en check, och om en halvtimme
ä’ pengarna i edra händer.»
Doughtry skakade på huvudet.
»Inte ens ur affärssynpunkt är det något att fästa
sig vid», sade han. »Hör på. Den här hunden
förtjänar tjuglu dollars per kväll. Låt oss säga att
han arbetar tjugufem dagar i månaden. Det gör
fem hundra i månaden eller sex tusen om året. Om
vi nu säga fem procent, efter det är lättare att räkna,
utgör det räntan på ett kapital av hundratjugutusen
dollars. Vi anta att mina utgifter och min avlöning
gå till tjugu tusen. Då blir hunden ändå värd
hundra tusen. Eller om vi, för att vara gentila, dela
den summan midt i tu, är han en femtiotusenhund.
Och ni bjuder tusen för honom.»
»Ni tror visst att han räcker evigt som ett stycke
jord», sade Del Mar och smålog.
Doughtry hade genast svaret till hands.
»Antag att han arbetar i fem år — det är trettio
tusen. Ett års arbete är sex tusen. Och ni bjuder
mig ett tusen för sex tusen. Den där affären duger
inte — för mig — och för honom. För resten, då
han inte kan arbeta längre och inte är värd en
cent, är han värd en million för mig, och om någon
bjöd mig det, skulle jag begära ännu mer.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
