- Project Runeberg -  Michael, Jerrys bror /
392

(1919) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettiosjätte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

käpp. Jag kan inte hitta någon käpp. Och karlen
håller på att döda hunden. Nu ska ni få höra vad
jag gjorde. Jag är ingen idiot. Jag sparkar karlen.
Mina skor va’ mycket bastanta — inte som de skor
jag har på mig nu. Det var vedhuggarskor med
mycket tjocka sulor beslagna med spikar. Jag
sparkar karlen nedanför ansiktet, på hakan, rakt under
örat. Jag ger honom en enda spark, men det var
en bra spark, och den var tillräcklig. Jag vet det
rätta stället — alldeles nedanför örat.

»Och karlen släpper hunden. Han sluter till
ögonen och öppnar munnen och ligger alldeles stilla.
Och hunden börjar andas igen. Och med
andedräkten kommer livet tillbaka, och nu vill han
riktigt ha ihjäl karlen. Men jag säger: ’nej’, fast jag är
mycket rädd för hunden. Och karlen börjar kvickna
till. Han slår upp ögonen och ser på mig som
ett bergslejon. Och hans mun ger ifrån sig ett läte
som ett bergslejons. Och jag blir lika rädd för
honom som för hunden. Vad skall jag göra? Jag
har glömt yxan. Nu ska ni få höra vad jag gjorde.
Jag sparkar karlen en gång till under örat. Se’n
tar jag mitt bälte och min kattunshalsduk och binder
honom. Jag binder hans händer. Jag binder hans
ben också. Och hela tiden säger jag ’nej’ till
hunden och att han skall låta karlen vara i fred. Och
hunden ser på. Han vet att jag är hans vän och
att jag håller på att binda karlen. Och han biter
mig inte, fast jag är mycket rädd. Hunden är
alldeles förskräcklig. Det måste väl jag veta. Jag
hade ju sett honom dra en stark karl ur sadeln, en
karl som ett bergslejon!

392

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:55:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/michael/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free