Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 33 —
hittills så orättvisa svartsjuka, — var en syster, tal mr.
Biichting.
Libertyplantagens huvudbyggnad var en juvel av
enkelhet och skönhet, vilket kanske kunde förklaras med
att mr. Biichting var arkitekt. Det var ett långsträckt
tvåvåningshus. Från den stora gräsplanen framför
huset ledde en bred trappa upp till en av pelare uppburen
hall, från vilken man genom stora glasdörrar trädde in
i matsalen.
Huset var omgivet av en präktig skogsliknande park.
Mr. Biichtings bostad, försedd med de härligaste
konstskatter, hans moderna lantbruksmaskiner, kort sagt
hela plantagen, var den första tiden en vallfartsort för
de rikaste och mest ansedda plantageägarna i hela
södern, och mr. Biichting kunde knappast draga sig
undan besök, vänskapsbevis och inbjudningar. Men så
snart man kommit underfund med hans verkliga
strävan och åsikter, vilka han absolut icke bemödade sig
om att dölja, förvandlades denna hycklade vänskap och
aktning i djupaste hat. Det visade sig nämligen, att
mr. Biichting var en energisk motståndare till allt
slaveri, och att han på sin plantage förutom vita arbetare
endast sysselsatte fria negrer. En större gräslighet hade
knappast kunna åstadkommas i Virginien.
Plantageägarna fruktade, att exemplet skulle kunna utöva ett
farligt inflytande på de svarta slavarna. Varje
motstånd av en svart och varje rymning av en neger blev
skrivet på mr. Biichtings dåliga exempels konto.
Som var och en vet, var det huvudsakligast
slaverifrågan, som ledde till kriget mellan Syd- och
Nordstaterna. Slavägarna motsatte sig alla de lättnader, som
de svarta skulle erhålla, samt varje åtgärd som gick ut
på att så småningom helt avskaffa slaveriet. Fast
beslutna att aldrig uppgiva slaveriet, hade sydstaterna
redan sedan trettio år tillbaka förberett det krig, som nu
också verkligen hade kommit. De viktigaste civila och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
