- Project Runeberg -  Miljonbruden /
44

(1931-1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

_ 44 —

"Det är intet misstag", svarade damen. "Ni har sett
rätt. Hitintills visste Eliza ingenting om Richards öde;
vi hade med avsikt lämnat henne i okunnighet härom,
då vi visste om hennes tillgivenhet till Richard. I dag
har emellertid, vi veta inte hur en newyorktidning
kommit i hennes händer och i vilken vår unge väns
sorgliga öde skildras. Denna oväntade nyhet har djupt
uppskakat henne."

Vid nämnandet av Richard, visade sig i Ralphs
ansikte ett flyktigt uttryck av skräck. Han undertryckte
det emellertid och behärskade sina drag. Som om han
vore djupt rörd, såg han ned på bordet.

Två timmar senare stodo tre vagnar framför
baktrappan, den ena för familjen Büchting och
fröken Corizon, den andra för några älsklingstjänare och
den tredje med de nödvändigaste reseffekterna.

Det var icke nödvändigt, att medtaga något vidare,
då herr Büchting i Newyork ägde ett fullständigt
utrustat hus. Konstskatter, som Libertyplantagen
innehöll, skulle sorgfälligt inpackade förvaras i den eldfasta
källaren. Endast en inspektor och några tjänare, vilka
oundgängligen voro nödvändiga, skulle kvarstanna på
plantagen. Hästar och kreatur skulle i enlighet med
herr Büchtings befallning undanskaffas till en egendom
i Norden tillhörande en av hans vänner.

Ralph Pettow ledsagade vagnarna ett stycke till vägs
och gav också familjen Büchting som eskort ett
tjugutal man med till nästa järnvägsstation. Med
hälsningen: "Vi ses i Newyork!" tog han avsked. Infanteriet
hade redan samma natt marscherat till Hotstone.
Kaptenen följde nu efter med resten av kavalleristerna.

"Fördömt!" ropade han plötsligt, ungefär på halva
vägen. "Jag har totalt glömt, att säga herr Büchting
något mycket viktigt. Jag måste än en gång tillbaka
och se till, att jag hinner upp honom. Sergeant Smith,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:56:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miljonbr/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free