- Project Runeberg -  Miljonbruden /
67

(1931-1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 67 —

De tre befunno sig ännu i samma hörnrum, som de
tidigare hade suttit. Värdinnan i "Den skurkiska
Norden" hade, då de önskade gå in i matsalen, tillropet
dem, att alla platser voro upptagna och att de alltså
måste vänta på den andra middagen klockan sex. Booth
och Staunton voro nöjda därmed, men icke Howard,
som sade, att han icke ätit något ordentligt på hela
dagen. Howard påminde sig plötsligt, att han hade
tjänstgöring klockan sex.

"Jag måste se till, att jag erövrar en plats eller
åtminstone ett stycke stek," sade han i det han steg upp.
"Vi träffas sedan. Jag kommer in på några minuter
igen, innan jag går."

Booth tillnickade honom med kamratlig vårdslöshet
och såg sedan på Staunton.

"För tusan hakar!" utropade Booth nästan
förskräckt. "Karl hur fasen ser du ut? Har du kolera
eller feber? Du måste dricka något varmt — den kalla
blandningen hjälper icke. Hallo, kypare — ett glas
toddy, två tredjedelar rom och så het som möjligt."

"Verkligen, jag känner mig helvetiskt illamående!"
stönade kaptenen. "Måste den där gamle komma i
min väg! Vem hade kunnat ana det!"

"Det kunde jag tänka mig att det hängde ihop med
den märkvärdige gubben!" sade Booth.

"Ja. Vad det är, kan jag, får jag inte säga dig!"
viskade Staunton i det han skyggt såg sig omkring. "Jag
känner honom inte — sett honom har jag aldrig, men
hört! — Hört en fruktansvärd natt, den förskräckligaste
natten i mitt liv. Håret reser sig på mig, när jag bara
tänker på det. Vaken och i drömmen har jag sedan
dess hört den rösten, men aldrig mer i verkligheten —
bara idag, idag igen för första gången. Vad kan han
bara vilja? Om han har känt igen mig månne — om
han vet — —"

Staunton grep med darrande händer efter den heta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:56:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miljonbr/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free