Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 114
orden: "jag har sagt dig det en gång och vi tala aldrig
mer därom."
Lamothe skakade lätt på huvudet; ett bittert och
vemodigt drag vilade omkring hans mun.
"Det är bra Pauline, att du inte lever längre!"
viskade han seende på sin makas bild. Därpå ryckte han
upp sig och satte sig vid skrivbordet.
Emellertid stod Marion vid det öppna fönstret i sin
kammare bredvid köket och såg oavbrutet ut på
gården. Edmond de Tréport var ännu sysselsatt med sina
chasseurs. Sällsamt vilade hennes blickar på den unge
kaptenen! Så hade hon varken sett på don Luis eller
på don Alfonso. Hon formligen slukade den unge
officerens gestalt och rörelser. Plötsligt vände hon sig
bort med ett trotsigt kast av huvudet. Det var som
om hon hade velat säga: nåja vi få väl se och jag skall
nog få min vilja fram! Sedan gick hon indianskan i
köket ivrigt tillhanda, ty fadern hade beställt en god
måltid för officeren och hans talrika följe. Vid den
tiden satt också Lamothe med Edmond och kreolen i
matsalen. Samtalet fördes med hänsyn till don Luis
huvudsakligast på spanska, men då den unge
fransmannen icke behärskade språket såsom sitt modersmål, så
övergick han ofta, och särskilt när han blev livlig, till
franskan. Men vad och i vilket språk Edmond än
talade, alltid var det vänligt, välvilligt och fyllt av sunt
förnuft. Lamothe intogs snart av den unge officeren.
Då Marion visade sig vid bordet för att ordna med
efterrätten, presenterade Lamothe sin dotter kort för
officeren. Edmond sade några förbindliga ord till
husets dotter och frågade, om hon inte ville göra sällskapet
det nöjet att även taga plats vid bordet. Med en
skygghet och en rodnad, som ännu ingen hade bemärkt hos
henne, svarade Marion några förlägna ord och föreslog
sedan, att kaffet skulle drickas på balkongen. Alla
samtyckte. Don Luis hade kastat förstulna blickar på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
