- Project Runeberg -  Miljonbruden /
145

(1931-1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 145 —

med maguey — kakor och stängde sedan dörren
bakom honom. Snart därpå inbröt natten.

Edmond förmådde till en början icke sova. Hans
lemmar smärtade häftigt. Men, om detta också inte
hade varit fallet, skulle tanken på Inez ändå icke ha
unnat honom någon ro. Väl hade han tillropat henne,
att Alfonso och hennes far voro i närheten, men vågade
han hoppas, att verkligen snart få se dem här? Inez
syntes vara väl bevakad, men ändå icke bliva
behandlad med samma hårdhet som de övriga fångarna.

På sig och sitt öde tänke Edmond mindre. Alla hans
tankar gällde Inez. Han hoppades, att snart få något
tillfälle att närma sig henne. Hur lycklig skulle han ha
varit, om han endast fått växla några ord med henne!
Hur överraskad måste hon icke vara, av att veta att
även han var här!

Äntligen överföll honom sömnen mitt i hans tankar.
Då han vaknade började dagen gry. Men i hyddan
förblev det mörkt; fönsterluckorna måste ha varit
stängda utifrån. De sutto för högt för honom. Han kunde
ej räcka upp till dem. Ovillig över mörkret som
betryckte honom, knackade han flera gånger häftigt på
väggen. Slutligen upptäckte han på väggen en liten
öppning, som endast var tillstoppad med mossa. Han rev
ut mossan och såg ut på platsen.

Det var mycket stilla där. Indianerna vilade sig
antagligen efter den senaste marschens mödor. Endast
här och där gick en kvinna eller en gosse från den ena
hyddan till den andra. Han igenkände tydligt hyddan
i vilken Inez hade blivit förd, men den låg försänkt i
samma djupa tystnad framför honom, som alla de
andra. Plötsligt såg han, att en mängd indianer ilade
till en bestämd punkt, det måste alltså ha hänt något
alldeles särskilt. Kvinnorna såg man dyka upp på de
flata bjälktaken, med vilka hyddorna voro betäckta,
alla med blickarna riktade åt ett bestämt håll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:56:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miljonbr/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free