- Project Runeberg -  Miljonbruden /
197

(1931-1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 197 —

huvudet i närheten av vänstra örat—-, "här gick kylan
in. Somt jag sedan erfarit har kulan vid nackbenet,
som hos mig måste vara ovanligt kraftigt, stött på
ovanligt starkt motstånd och har antingen icke alls eller
endast obetydligt trängt igenom. Kanske var också
revolvern eller pistolen för svagt laddad — i vart fall,
jag lever!"

En hel månad hade förgått sedan den dag, då
skottet hade träffat mig och ytterligare fjorton dagar
förgingo, innan jag kunde samla mina tankar och åter
tänka som en förnuftig människa samt lära mig att åter
uttrycka mig i ord. Och då hörde jag, att jag befann
mig flera hundra mil från den plats där man hade
funnit mig och att bergskedjorna, som jag såg framför mig
voro Rocky-Mountains. Min räddning tillgick på
följande sätt:

"Precis en timme efter det jag blivit träffad av min
bästa väns kula — precis som unionen genom
sydstaternas fega, länge förberedda lömska förräderi —, hade
två vagnar med tyska invandrare kommit över prärien.
Man såg mig ligga där och höll mig för offret för ett
rövareangrepp. Ty både börs och plånbok felades. Det
är möjligt, att Ralph berövade mig dem för att avleda
alla misstankar på en del slödder, som på den tiden
drogo omkring i Virginien; men möjligen hade också
någon annan kommit vägen fram och utplundrat mig.
De ärliga tyskarna tyckte sig märka, att det ännu fanns
något liv kvar i mig och lade mig på en av sina vagnar.
Då man hade tagit min plånbok i vilka brev och andra
saker befunnit sig, av vilka man hade kunnat fastställa
vem jag var, så felade nu varje spår för att kunna
fastställa vem och varifrån jag var och ingenstans ville
man taga emot mig, så att tyskarne efter några
felslagna försök beslöto sig för att kort och gott taga mig
med sig, tills jag antingen var död eller återfått mitt
förnuft. Först några dagar efter mordanslaget funno

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:56:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miljonbr/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free