Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 321 —
ende, ty helt frånvarande satt han stirrande i sin kupé,
som om varken vänner eller världen mer existerade för
honom. Natten bröt in. Tåget med vilket de tre
herrarna reste var intet snälltåg. De kommo till en
station, där snälltåget från Chicago måste passera dem.
Om de hade tänkt härpå, hade de på denna station
kunnat lösa nya biljetter och fortsätta med snälltåget.
De avstodo emellertid, då de hörde, att snälltågen
vanligtvis voro överfyllda och skillnaden i ankomsttid
endast utgjorde några timmar. Mr. Everett tyckte ej
heller om att resa alltför fort.
Tåget, i vilket de tre herrarna befunno sig, måste
stanna på stationen till dess snälltåget passerat. Det var
en kolsvart natt; den lilla stationen var upplyst av
några få gaslyktor. De flesta passagerarna sovo; djup
tystnad härskade alltså. Då kom snälltåget brusande
på avstånd, närmare och närmare som åskan. De
vakna passagerarna, bland dem Ralph, hade lutat sig ut
genom vagnsfönstren, för att se tåget, som måste pas-t
sera på spåret intill, och då det nu närmade sig
stationen minskades hastigheten. Plötsligt, just då
snälltåget rullade förbi det väntande tåget, for Ralph tillbaka
från fönstret som om han hade träffats av ett slag.
Han grep sig med händerna om huvudet.
"Vad är det med dig? Vad är det med dig?"
ropade mr Everett som vaknade ur en lätt slummer.
Ralph svarade ingenting. En darrning genomilade
hela hans kropp. Äntligen lät han händerna falla ned.
Han var likblek; Ögonen stirrade spöklikt in i
skymningen.
"Men min Gud, vad är det med dig?" ropade
Everett allvarligt oroad. "Vad har hänt?"
"Ingenting, ingenting!" svarade Ralph rysande. "Jag
måste ha — då jag såg ut genom fönstret tryckt hjärtat
—- jag hade en kramp, men det har redan gått över.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
