Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_ 341 —
Arizona mer an Eliza Büchting. Ty visst förtjänade
Jeannette all den tillbedjan som kom henne till del, och
hade hon icke haft färgat blod — en ryslighet för den
äkta yankeen! — så skulle för länge sedan hundrade ha
anhållit om hennes hand. Jeannette Corizon var dotter
till en plantageägare och en halvmulattska. Såsom son
till en rik man, hade fadern en lång tid hållit sin
förbindelse med en färgad hemlig; han ville först gifta
sig med den älskade sedan han blivit självständig och
myndig. Han dog dock innan han hade fyllt 24 år och
den älskade följde honom snart i graven. Fadern en
bitter föraktare till alla färgade, hade icke alls brytt
sig om sin sons barn, utan sålt det — till mr. Büchting,
som gjorde det förtjusande barnet till sin dotters
lekkamrat och sedermera till hennes sällskapsdam.
Jeannette Corizon var således en andra dotter i huset Büchting.
Den som icke visste vilken ställning hon intog,
skulle ovillkorligen hållit henne för Büchtings verkliga
dotter. Och hon förtjänade denna ställning.
Barnsligt vek, beskedlig, klok, mästarinna i många språk
och begåvad med många talanger, var hon Elizas
jämn-bördige kamrat, och de båda flickorna hade heller
aldrig betraktat varandra med andra än systerliga
blickar.
Icke heller mellan Alfonso och Eliza blev Richards
namn nämnt — Alfonso hade fått en vink av mr. Büchting
härom. Den unge Toledos inträde i ett nybildat
newyorker regemente, som under sommaren skulle
rycka ut till fronten hade redan blivit förmedlat, och
märkvärdigt nog talade från den tiden ingen annan med
större skräck om krigets faror än Jeannette Corizon, för
vilkens förfäder, stamförvanter dock detta krig fördes,
och hon hoppades dagligen på krigets slut. Ja, t. o. m.
till en viss grad blivit "demokrat" och menade att man
borde göra några eftergifter gentemot sydstaterna, för
att dessa så mycket förr skulle komma att lugna sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
